Tystnadskulturen i våra mainstreammedier är total och därför uteblir en sund debatt om sharias påverkan och infiltration i våra myndigheter, framför allt i rättsväsendet.
Jag blir bekymrad över att debatten om invandrares värdegrund, åsikter, politiska, kulturella och religiösa bakgrund inte tas med i beaktande när vi ser hur den svenska rättsstaten urholkas allt mer och rättsväsendet blir allt mer dysfunktionellt.
Att det svenska rättsväsendet redan lider av allvarlig politisering där man frångår rättsstatens principer och dömer olika beroende på den juridiska personalens politiska sympatier är en skandal i sig. Men att rättsväsendet dessutom tycks påverkas mer och mer av ren sharia är ytterst oroväckande. Där finns minsann noll så kallad “blågul” islam. Det är en utopi och en farlig illusion som invaggar oss i något slags assimileringsdrömmar om mångkulturell samverkan.
Det är häpnadsväckande naivt att inbilla sig att muslimer inte skulle påverkas av sin tro på islam som ju är en politisk ideologi med ett eget juridiskt system. Lika lite som att vänsterideologiska resonemang och hjärntvätt skulle gå obemärkt förbi i hur domstolar agerar och dömer. Jag vet, då jag själv dömts politiskt av en jury som missbrukat rättsväsendet som “lawfare” för att skrämma människor till tystnad.
Det som gör frågan extra aktuell är den aktuella domen mot Shakir Mahmoud Shakir, 38-årig irakisk medborgare som våldtog en 100-årig kvinna i hennes hem under ett hemtjänstbesök. Här är det rådmannen Mohamed Ali, utnämnd till ordinarie domare under nuvarande regering så sent som den 5 juni 2025, som fattat beslutet. Domen (som kommer att överklagas) har snabbt blivit en symbol för svensk rättsstats paradox. Trots det vidriga brottet döms Shakir Mahmoud Shakir till bara fyra års fängelse utan utvisning, eftersom rätten finner att utlänningslagens skyddsregler väger tyngre än brottets allvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar