Bryt tystnadskulturen

Hur länge till ska vi stå ut med tystnadskulturen? Jag står inte ut längre, sluta klema med våra barn och ungdomar! Och du som redan nu funderar på att skriva att det är ett föräldraansvar, gör inte det. Det här är allas ansvar. Åt fanders med tystnadskulturen som vi vuxna har skapat. ALLA!

Det här är obekvämt, men nödvändigt att sägas: tystnadskulturen i skolan och samhället är inget som “bara händer”. Vi vuxna har bidragit till den. Alla vuxna. Jag hör alldeles för ofta: “Det är ett föräldraansvar.”

Men NEJ, det är ett samhällsansvar.

När ett barn eller en ungdom beter sig illa och ingen vuxen säger ifrån, då lär vi dem exakt detta:
• att gränser inte finns
• att ansvar kan undvikas
• att tystnad är säkrare än civilkurage

Det formar en norm där gränsöverskridande beteenden tillåts fortsätta.

Lärarna är utmattade och chanslösa. De ser. De hör. De vet. Men de får knappt agera. Systemet har gjort dem handfallna.

De som agerar får snart veta hut. För så fort en lärare sätter en gräns står en förälder där och skäller ut dem för att ha “kränkt” sitt tonårsbarn.

Samtidigt har vi vuxna gått åt andra hållet och istället tillåter för mycket. Vi är så rädda för att kränka, sätta gränser eller göra fel, att vi i stället lämnar barnen utan tydlighet, utan ramar och utan vuxen motståndskraft. När blev vårt samhälle så här lättkränkt?

Barn och ungdomar behöver inte fler möjligheter att definiera bort ansvar, de behöver vuxna som orkar stå kvar, säga nej, ifrågasätta och guida.

Och vi föräldrar då?
Vi tror ofta att vi skyddar våra barn.
Men ibland stjälper vi dem.

För rädslan är verklig:

“Säger jag ifrån nu, kommer mitt barn få skit sen?”
Ja.
Och det är just därför tystnadskulturen lever vidare.

Vi har byggt ett samhälle där:
• den som säger ifrån riskerar konsekvenser
• den som tiger går fri

Det är bakvänt och farligt.

Nej, vi ska inte ta tillbaka aga och slå våra barn.

Det vet vi. Våld föder våld. Men vi kan:
• prata
• förklara
• sätta gränser
• göra det igen
• och igen

Om någon ska visa civilkurage så är det vi vuxna. Alla vuxna. Inte bara “de berörda föräldrarna”. Att ta död på tystnadskulturen handlar inte bara om ordning i skolan. Det handlar om att förebygga:
• mobbning
• självskadebeteende
• kriminalitet
• psykisk ohälsa
• i förlängningen: självmord

Förstå detta - att säga ifrån i tid kan rädda liv. Redan idag.

Så till dig som vill säga “Det där är ett föräldraansvar.”

Knip igen - DET ÄR ALLAS ANSVAR